Never argue with an idiot. He will drag you down to his level and beat you with experience.

2011-06-14

sommaren är här. studenterna är mestadels förbi. terminen för, mer eller mindre, samtliga är slut. det är sommarlov- om man inte har ett 40 timmar i veckan jobb, vill säga. jag har fått mitt sommarschema och det ser bra ut. jag har gått och vart inställd på en mardrömmssommar, och nog blir det så allt, men det finns ändå utrymme för vila.

om två veckor, knappt, langar jag mina två av tre semesterveckor. det diskuteras just nu en eventuell stockholmsresa. jag vet varken bu eller bä. jag är så dålig på att planera sånt här. jag älskar struktur, men faktum är att jag får ångest av att tänka på att jag måste planera min ledighet. och gör jag det inte, så får jag ångest av det- ett tu tre så har två veckor gått utan att jag gjort ingenting !

här sitter jag och är gnällig på min lediga dag. jag är lite ur form känner jag. egentligen hade jag och fanny planerat in träning innan lunch, men jag vaknade med ont i halsen. jag har känt att det varit något sådant på gång, men gjort som jag alltid gör när jag jobbar, låtsas som ingenting. jag har blivit bra på det. det värsta är att det går bara ut över en själv när man sen får tid för sig själv.

jag hatar att bli lovordad. jag hatar att bli köpt med falska förhoppningar. dyrt och heligt erbjuds guld och gröna skogar, sen snubblar jag alltid på mållinjen. det är över nu. jag har bestämt mig. det är en plan, den är inte snygg och jag tror inte att det blir bättre till en början, men jag är trött på att vara någons legoknekt. jag tror att jag blivit bitter för att jag vart mitt i allt för länge, liksom känt mig viktig och nu när det tydligt visar sig att jag bara är en i mängden då vill man bara spy på allt. snacka om att köpa grisen i säcken och det värsta av allt är att jag just nu känner mig så jävla dum. fooled by the game- så jävla lättköpt !

idag ska jag bada i självömkan, för det är det jag gör. sen är det bara att skaka det av sig, bita i det sura äpplet och gå vidare. det kommer göra ont. jag kommer att få bita mig i tungan, men när det här är över, då kommer känslan av välbehag infinna sig fortare än illa kvickt. ingen förtjänar att vara någons dörrmatta, ingen ! så vet ni vad vi gör nu ? vi njuter av att vi själva inte är såna, värnar om det som är viktigt; respekt. behandlar alla så som de förtjänar att bli behandlade och när det sen är över, då kan vi stå där på håll och le. så länge fortsätter jag att låtsas som att allt är som det ska. gud vad jag måste lägga band på mig nu. svälja det bittra som kryper längre och längre upp i mig. till min tröst, det blir sommaren ut.

m.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0