HA !
2011-06-14
befinner mig just nu utomhus på vår lilla med väldisponerade balkong. sjukt värt när sommarmånaderna infaller. skickade ut en liten invite och snart är både isa och nicole på intåg. det blåser en aning men i övrigt står solen på, när den inte går i moln.
jag har vart så desperat efter uppmärksamhet idag. känt mig så sjukt kass och värdelös. ful och oattraktiv. då finns dom där, vänner och familj. förgyller ens vardag med glädje och välbehag. det spelar liksom ingen roll hur man känner sig, i deras ögon är man ändå bra- hoppas jag !
nu ska jag försöka att göra en kväll att minnas av det som faktiskt är kvar av den här dagen. sirenerna ljuder över stan och stundom svischar en och annan bil förbi prydd med flaxande gul/blå ballonger och med en liten student/-ska i. jag bli varm i hjärtat. minns den egna dagen med oändligt mycket kärlek. det går inte en sekund utan att jag tänker på det i såna här tider. den bästa klassen- tack för tre fantastiska år, jag aldrig glömmer.
tisdagssentimental ? är det sådan jag gått och blivit. jag ska nog inte vara ensam mer idag. sitter bara och gnager på sådant som varit. jag har hela livet framför mig och världen ligger för mina fötter. jag ska bara släppa min gard, ge livet en chans att ta mig vart jag än hamnar. det är inte lätt, inte när allting är så inrutat, och egentligen perfekt. dagar som dessa vill jag bara krypa ur mitt skinn, men vad finns det för mening med det egentligen ? det är också, när jag går på för full maskin med allt speckulerande som jag faktiskt blir klok på vem jag är och vad jag vill.
när jag tänker tillbaka på min förmiddagsdeprition som höll på att kosta mig idag inser jag plötlsigt. jag kommer aldrig att hamna där. jag är för rastlös för det. självömkan behöver jag ett par timmar; högst ! sen är jag i full fart igen. lev livet, stå inte utanför och se på. minnas det kan vi göra när vi är 100 år.
ska fixa fram lite gott att avsnjuta i kvällssolen med mina tjejer nu. fett värt ! vart du än är nu ångest är du hjärtligt välkommen tillbaken så att jag kan fortsätta sparka dig i röven som jag alltid gör. maria 1 - ångest 0. HA !
m.
befinner mig just nu utomhus på vår lilla med väldisponerade balkong. sjukt värt när sommarmånaderna infaller. skickade ut en liten invite och snart är både isa och nicole på intåg. det blåser en aning men i övrigt står solen på, när den inte går i moln.
jag har vart så desperat efter uppmärksamhet idag. känt mig så sjukt kass och värdelös. ful och oattraktiv. då finns dom där, vänner och familj. förgyller ens vardag med glädje och välbehag. det spelar liksom ingen roll hur man känner sig, i deras ögon är man ändå bra- hoppas jag !
nu ska jag försöka att göra en kväll att minnas av det som faktiskt är kvar av den här dagen. sirenerna ljuder över stan och stundom svischar en och annan bil förbi prydd med flaxande gul/blå ballonger och med en liten student/-ska i. jag bli varm i hjärtat. minns den egna dagen med oändligt mycket kärlek. det går inte en sekund utan att jag tänker på det i såna här tider. den bästa klassen- tack för tre fantastiska år, jag aldrig glömmer.
tisdagssentimental ? är det sådan jag gått och blivit. jag ska nog inte vara ensam mer idag. sitter bara och gnager på sådant som varit. jag har hela livet framför mig och världen ligger för mina fötter. jag ska bara släppa min gard, ge livet en chans att ta mig vart jag än hamnar. det är inte lätt, inte när allting är så inrutat, och egentligen perfekt. dagar som dessa vill jag bara krypa ur mitt skinn, men vad finns det för mening med det egentligen ? det är också, när jag går på för full maskin med allt speckulerande som jag faktiskt blir klok på vem jag är och vad jag vill.
när jag tänker tillbaka på min förmiddagsdeprition som höll på att kosta mig idag inser jag plötlsigt. jag kommer aldrig att hamna där. jag är för rastlös för det. självömkan behöver jag ett par timmar; högst ! sen är jag i full fart igen. lev livet, stå inte utanför och se på. minnas det kan vi göra när vi är 100 år.
ska fixa fram lite gott att avsnjuta i kvällssolen med mina tjejer nu. fett värt ! vart du än är nu ångest är du hjärtligt välkommen tillbaken så att jag kan fortsätta sparka dig i röven som jag alltid gör. maria 1 - ångest 0. HA !
m.
Kommentarer
Trackback
