2011-08-29

jag jobbade min sista dag på märtas i lördags. plötsligt när arbetsdagen var slut, stod jag där i dörren och tittade på mina kollegor som förberedde sig för kvällsservering. this is it, tänkte jag tyst som för mig själv och log omsluten av all tänkbar kärlek.

alla dagar har inte varit fantastiska, men i ett års tid har jag drillats och nu plötsligt känns jag redo för nya utmaningar. jag känner mig som en nyutslagen ros. jag har liksom fått växa från ingenting och nu plötsligt har en dörr till en ny värld öppnats.

jag hade aldrig kunnat gissa att det skulle kännas så här rätt. jag hat önskat för något nytt att inträffa och plötsligt står jag där som den mest kompetenta kandidaten. jag har nog aldrig förr känt mig så till freds med någonting. hur det än kommer omkring så känns det faktiskt som att jag lyckats.

i helgen fick jag mitt schema för nya jobbet och jag kan inte sluta stirra på det. det är rimligt mycket att göra, det finns till och med utrymme för umgänge med familj och vänner. jag tror att jag kommer finna mig ganska fort i mina nya arbetstider och faktum är att jag redan trivs.

på märtas har jag lärt mig allt jag kan. det är jag evigt tacksam för. det tror jag att jag sagt förut, men det är verkligen sant. nu känns det som att jag verkligen kommer få chans att bevisa mina kvaliteter. det är lätt att bli bekväm, och ta sin arbetsplats och sina kollegor för givet. nu får jag liksom börja om. instinkten säger mig att jag lika gärna kan vässa armbågarna och hålla mina eyes on the price. det är dags att bli varm i kläderna igen.

jag antar att det kommer att skrivas lite papper under veckans gång. i övrigt känner jag mig startklar. jag räknar idag som min första officiella arbetsdag på bageri cafeét. sjukt roligt ska det bli !

m.