2010-09-17

så här tycker jag;

ett samhälle bygger på individers engagemang att vilja bidra, men människor har olika förutsättningar för detta. en del är gamla, en del är sjuka och en del står utanför systemet på grund av segregation. någonstans går gränsen för vad som är rimligt att bidra med.

att börja tjäna pengar är det roligaste jag har gjort. helt plötsligt kan jag se resultat i mitt eget liv. jag har som 20åring tagit steget ut i vuxenvärlden och jobbar heltid och med det har jag också råd att betala för en egen bostad. jag känner mig viktig och jag känner att jag bidrar. att skatten ska betalas ser jag som en nödvändighet. det är pengar som jag, genom min vilja att engagera mig i det svenska samhället, anser staten ha rätt att samla in.

jag har i 12 år erbjudits gratis skolgång som någon annan betalt för mig. det är inte mer än rätt att jag ska betala för kommande generationers möjlighet till en utbildning, så som jag fick. skolan är vår näst stadigaste grund att stå på, den stadigaste är familjen ! alla barn och ungdomar ska ha rätt att växa upp i trygga hem och finns inte den möjligheten, då ska det finnas resurser i samhället som stöttar dessa barn.

jag har varit arbetslös, jag har sökt jobb och jag hade tur. ungdomsgarantin fungerade för mig och hur mycket jag än ogillade arbetsförmedlingens bemötande angående mina framtidsdrömmar så hittade jag ett jobb och det är jag evigt tacksam för. genom en praktik kunde jag visa att jag visst var en kandidat för jobbet. jag blev sporrad över att ha fått en chans och jag gav mig tusan på att jag skulle ha det jobbet och jag fick det !

i jobbfrågan håller jag med alliansen. akademiker i all ära, men någonstans måste det ta slut. 12 år är en lång tid i skolan och jag imponeras av de som vill fortsätta. men vi är inte alla likadana, vi har alla olika behov som behöver tillgodoses. möjligheten till att skaffa sig en universitets-/ eller högskoleexamen ska finnas. men för oss som vill komma ut i arbetslivet utan att läsa oss blodiga måste det finnas en annan utväg. jag förespråkar reformer mot mer praktiska utbildningar som är likvärdiga de akademiska, men som inte innebär evigheters av läsande.

jag är inte sjuk, jag är frisk och så ser situation ut för många andra unga med mig. vi är viljestarka, vi är effektiva och vi vill inget annat än att jobba. arbetsgivarna ute på arbetsmarknaden ratar oss för att vi inte är kompetenta nog. de vill anställa folk som är erfarna därför att det är dyrt att anställa oss ungdomar. jag säger; alla som kan jobba ska jobba. det kan kvitta hur mycket du vill jobba, men jobba så mycket du kan ! samhället borde se till viljan och efterfrågan på jobb. skapa jobb om folk vill jobba. det måste bli effektivare och billigare att anställa folk och därför sympatiserar jag med alliansen.

en annan stor hjärtefråga som jag har, det är sjukvården. här kan jag inte alls hålla med alliansen för att jag ser inte hur det ska gå ihop. alliansen säger; privatisera vården, det skapar jobb, blir konkurrens och mindre köer. jag säger; hur ska det finansieras ? jag tror att det kommer bli en kapplöpning om patienterna. sjukhusen kommer att rustas för bästa tänkbara vård, men människor kommer att behandlas enligt minimikrav. människor kommer att ses som varor i ett enda avseende, att handlas med. en cancersjuk människa ska få vård efter behov och detta ska samhället hjälpas åt att bekosta. jag förespråkar reformer för en gemensam välfärd och hårdare krav på vem som ska behandlas enligt vad. sjuka ska ha rätt att tillfriskna, för alla kan bli sjuka, låg-/ som höginkomsttagare. dock ser jag inte det som en lösning att en höginkomsttagare skulle behöva skatta mer för den gemensamma sjukvården. ett enkelt scenario som raserar detta, skulle kunna var: en låginkomsttagare blir cancersjuk, så även en höginkomsttagare - höginkomsttagaren har betalt en högre skatt för den gemensamma välfärden - vem kommer anse sig ha rätt till den bästa, snabbaste och effektivaste vården ?

jag säger; utbilda mer sjukvårdspersonal snabbt, utan att det kostar en massa pengar. praktiska utbildningar utan en massa krånglig akademi. teorin går att läsa in under en praktisk utbildning, det är väl så vi tar körkort ? fortsätt att modernisera ett välfärdssverige genom att vi gemensamt bekostar den, men se inte rikare människor som mer ansvariga för att stå för sjukas rätt att bli friska. samhället innebär olikheter, men jag tycker snarare att oavsett vilja jobb vi har, så är vi alla lika viktiga. vi har en roll i samhället och den innebär engagemang och att vi bidrar. kom igen sverige - vi måste vara ansvarsfulla och inte hela tiden jämföra våra egna ansträngningar med grannes. millimeterrättvisa är det som skapar klyftor !

m.