2010-09-22

jag har sovit sämst inatt. jag förstår egentligen inte varför, för jag var sjukt trött när jag skulle lägga mig igår. en halv låda popcorn av den stora varianten har väl antagligen en del med saken att göra. vaknade i alla fall när rasmus stack iväg till skolan. det kändes som att det fortfarande var natt och jag ville bara slita tillbaka honom i sängen och aldrig mer gå upp.

nu sitter jag hemma hos mig själv. vädret är härligt krispigt och soligt ute, så att ta sig hem yrvaken kändes inte alls så tufft som jag först hade trott att det skulle bli. frukosten kändes välförtjänt och än har jag inte kommit ifrån frukostbordet. jag tänker sitta här en stund till innan jag tänker placera mig i soffan med veckorevyn och en kopp te.

idag ska jag bara ta det lugnt och plocka iordning hemma, innan jag ska bege mig till stan för att träffa sofia. det kommer bli ett mycket kärt återseende. när vi var yngre var ihoplimmade. men tiden förändrar saker och ting och ibland glider man ifrån varandra. man inser inte när man är ung att vänskap måste underhållas som en trädgård för att inte förfalla. jag blir lika chockad varje gång jag upptäcker det. jag får dåligt samvete -för ibland har man inte tid, men då är det skönt med vänner som har minst lika många järn i elden, som förstår. jag antar att det blir mycket framtidsplane- snack med sofia. det blir det alltid. hon inspirerar mig, denne eldsjäl !

m.