man ger ett finger och så tar de hela handen
2010-09-16
jag äter yoghurt varje morgon. yoghurt som är naturell eller lätt smaksatt med vanilj. toppingen varierar. just nu kör jag pauluns müsli med vanilj och blåbär. en liten parantes ! det är den första müslin jag ätit som inte blir helt blöt och seg så fort den kommer i kontakt med fil, mjölk eller yoghurt -den är awesome. det crunschiga är fortfarande där liksom.
i alla fall så är frukosten alltid lika spännade. får jag behålla den, eller får jag det inte ? jag gjorde missen att mata katterna med mina rester en morgon. oh no, varför gjorde jag det ? nu sitter de båda på köksbordet och stirrar ut mig i väntan på ett slick. jag får liksom kasta i mig maten för att undvika att bli attackerad. det hjälper inte att sjasa på dem, eller knuffa ner dem från bordet. helt plötsligt sitter de där igen, på var sin sida, och bara stirrar. stirrar och följer min rörelse från skålen till munnen.
varför skaffar man husdjur nu igen ? eller nej, fy vad hemsk jag är. jag älskar mammas och pappas kurrande små bebisar. de tillför så mycket. igår innan jag skulle lägga mig fick jag en påhälsning på rummet av ingen mindre än oskar. han trampade runt, kröp under täcket och "buffade" sitt huvud mot mig, kuddarna och allt annat han kunde hitta. han fick ett nytt smeknamn; pluffse. det passar honom så sjukt bra. han är gigantisk, lite pluffsig och dessutom lite småkorkad. att kela är förstaprio och även fast man inte är riktigt in the mood, så hoppar han upp i knäet på en eller klänger på ens axel som om han vore en papegoja. inte riktigt klok är han !
m.
jag äter yoghurt varje morgon. yoghurt som är naturell eller lätt smaksatt med vanilj. toppingen varierar. just nu kör jag pauluns müsli med vanilj och blåbär. en liten parantes ! det är den första müslin jag ätit som inte blir helt blöt och seg så fort den kommer i kontakt med fil, mjölk eller yoghurt -den är awesome. det crunschiga är fortfarande där liksom.
i alla fall så är frukosten alltid lika spännade. får jag behålla den, eller får jag det inte ? jag gjorde missen att mata katterna med mina rester en morgon. oh no, varför gjorde jag det ? nu sitter de båda på köksbordet och stirrar ut mig i väntan på ett slick. jag får liksom kasta i mig maten för att undvika att bli attackerad. det hjälper inte att sjasa på dem, eller knuffa ner dem från bordet. helt plötsligt sitter de där igen, på var sin sida, och bara stirrar. stirrar och följer min rörelse från skålen till munnen.
varför skaffar man husdjur nu igen ? eller nej, fy vad hemsk jag är. jag älskar mammas och pappas kurrande små bebisar. de tillför så mycket. igår innan jag skulle lägga mig fick jag en påhälsning på rummet av ingen mindre än oskar. han trampade runt, kröp under täcket och "buffade" sitt huvud mot mig, kuddarna och allt annat han kunde hitta. han fick ett nytt smeknamn; pluffse. det passar honom så sjukt bra. han är gigantisk, lite pluffsig och dessutom lite småkorkad. att kela är förstaprio och även fast man inte är riktigt in the mood, så hoppar han upp i knäet på en eller klänger på ens axel som om han vore en papegoja. inte riktigt klok är han !
m.
Kommentarer
Trackback