2010-01-05

jag hade nyss ett nervous breakdown & panikanmälde mig till fortsättningen på mvk:prod 09 - just in case. dyker det inte upp mer jobb inom det närmsta ska jag inte sitta hemma sysslolös. jag kommer bara bli deprimerad, så nu står det klart - skolan fortsätter till dess att jag har heltidsjobb. & det är faktiskt bättre än ingenting. jag får dock lite panik. hur gör man då med csn ? jag fattar inte deras hemsida & de har stängt sina telefoner fram till på torsdag...hm.

förövrigt pillade jag i mig en mandelmussla med grädde & körsbärsylt halv tio igårkväll. lyckats ? nej ! sugerrush till klockan 2, vilket idag har resulterat i sovmorgon till klockan halv 11. dags att vända tillbaka dygnet kanske ? ja, tack.

katten återhämtar sig. det är så glädjande att se henne stå och tigga när det vankas penicillin. hon verkar faktiskt gilla det. dessutom äter hon burkmajs med tillskott & veterinären har sagt att då bannemig börjar hon bli frisk. hon är seg vår lille kissekatt

passar på att gratulera mig & rasmus till våra 17 månader idag. vid den här tiden för ett år sedan var vi upptagna med att kvalitetsumgås för att han skulle resa tillbaka till usa. det ska han inte nu. nu har vi ett hanterbart avstånd till varandra. jag ska nog tillaga en enklare supé åt oss ikväll när huset står till vårt förfogande. mysigt.

idag väntar annars handledning med micke. ser fram emot det. han har varit så positiv till vårt arbete att jag nästan tror att det rä för bra för att vara sant. vi hade en deadline igår. den missade jag & rebecca totalt. micke tog det hela med ett leende på läpparna, eller det verkade så i alla fall. han skulle göra sitt bästa sa han. jag trodde att han skulle totalstrejka, men icke.

lyssnar på owl city och längtar efter varmare breddgrader. cali kanske ? jag hoppas att älsklingen vill återvända någon gång för jag skulle verkligen vilja glida längs den amerikanska västkusten med minsta tänkbara och sen bara ta dagarna som de kommer. det här är så inte jag. visst är jag äventyrslysten, men då ska allt vara planerat i veckor. just nu känner jag bara för att packa det nödvändigaste & sticka. hitta någon sliten vindsvåning i san francisco, jobba röven av mig på något billigt kafé och måla solnedgången på väg ner i stilla havet. särskilt sugen blir jag när jag tittar ut & ser att det är vitt...

are you out there? where the rainy days begin
to feel rather sad and the walls are closing in like the darkness around me
it's so hard to look away when the daylight doesn't ever stay
above this dull apartment view, oh i will surround you - it's quite clear that i'm stuck here....

nog med dagdrömmar. got to go.
ha det så bra idag - talk to you later !

m.