2010-02-25

sverige har precis spelat klart mot slovakien i kvartsfinalen i hockey. jag har vart uppe sen klockan sex och tittat. lite olikt mig. jag antar att jag mer & mer hjärntvättas av min pojkvän. fast hockey är något som intresserar mig mer och mer.

sverige är utslagna mot slovakerna, med 3-4 & jag som inte är särskillt insatt tycker ändå att det känns riktigt hårt. 14 skott mot över 30 ? jag förstår inte vad som hände. visst har det känts som att sverige hade så himla mycket mer att ge ?

en annan sak som jag tänker på så här i os-sammanhang det är relationerna till varann, världens länder. i sportssammanhang blir världens länder jättenationalistiska men aldrig så att det blir bråk. i alla fall händer det väldigt sällan, kanske bara i hockey.

vi kanske alltid ska sporta, för alla tycks hålla sams. hemma i tvsoffan får man det intrycket i alla fall. stämningen är god, det är tävling men folk intresserar sig för varandra, berömmer varandra och ser upp till varandra. jag tänker särskilt på det som kanadas general manager sa om svenskarna; att sverige har många bra spelare, som spelar lugnt & sansat och att de dessutom utgör ett av de bästa lagen i världen.

trots att alla vill vinna är det på planen kampen avgörs och inte utanför & det tycker jag gör alla till sympatiska vinnare !

m.