2010-04-28

det är en märklig känsla att besitta det ansvaret att styra över en annan individs möjligheter att leva vidare, eller inte. det skär i hjärtat att behöva göra den avvägningen i om tiden är inne, eller inte. för samtidigt som du bringar en otrolig värme och kärlek är du inte värd att orsakas någon smärta. du är så älskad och så behövd. du är lycka och en del av denna familj. du är ett husdjur men en individ av sådan karaktär att tomheten efter dig kommer vara som att vandra ensam i en mörk skog utan slut. i dig finns kärleken efter din mor som plötsligt bara försvann och där finns all den lycka som slutligen nåddes efter den plågsamma natt då du kom till världen. du är en huskatt och vår älskade lilla skrutt som gett oss otaliga stunder av skratt. jag vill att du ska finnas kvar för alltid och fastän jag vägrar inse det är du en hemskt sjuk katt. åh, vad jag kommer att sakna dig ! jag älskar min lilla nussetutt - måste det vara så här ?

m.