2009-10-30

jag är så jävla pinsam. det var väckning sju idag - för rasmus och victor skulle lämna en bil på service. jag åkte hem och höll mig vaken, det var liksom inte lönt att gå och lägga sig.

sist ni hörde av mig satt jag vid köksbordet och väntade på lunchen som stod i mikron. jag kom iväg som jag skulle till bussen. väl på bussen kände jag hur tunga ögonlocken blev och jag hann nog inte mer än att åka ur den lilla rondellen 50 meter från hållplatsen innan jag total-decka. vaknade gjorde jag sen på centralstationen av att tre killar står och glor på mig, och undrar om de ska väcka mig. enormt jävla pinsamt.

med tanke på hur aktiv jag är i sömnen annars, jag både skriker, skrattar och gråter, så hoppas jag att jag inte skämde ut mig mer. på nästa buss fastnade jag i ett säte när det var min tur att gå av bussen, och fullkomligt snubblar ur bussen.

seminariet gick som jag trodde, bra. just nu känner jag bara för att stanna i sängen och aldrig mer gå ut. känner mig verkligen safe här hemma efter dagens äventyr. kvällen är fortfarande oklar - men just nu lutar det åt idol och middag med familjen. hela familjen faktiskt och det är minst sagt en evighet sen.

m.