2009-10-19

jag var på släktkalas igår. tillställningar då det äts alldeles för mycket sött & samtliga medlemmar av klanen skryter om det senaste. skämt och sido, det är trevligt - men pressat. man sitter där med sin tårtbit med extra vaniljkräm och hallon, och kan inte riktigt hitta samtalsämnen att fylla kvällen med. det blir mest, "jaha", "nämen" och "vad trevligt"

olsson-änden av släkten har nyligen bosatt sig i en nybyggd gård mitt ute i ingenstans. det tar inte mer än 10 minuter att köra dit och vi kan nästan se deras hus från vårt. ändå känns det som att de har dragit sig från civilisationen och beträtt en helt annan del av kommunen, som för mig är ganska okänd.

trevlig, stor och fräsch villa/gård med stall med bostad för den egna hästen samt en inackordering. delar av huset är fortfarande inte klart. så äldsta kusinerna bo fortfarande i byggdamm och travar med golv. men snart kan även de vakna upp i nyinredda rum.

kvällens topic blev konstigt nog svininfluensan. med en mor och moster i sjukvården har konversationerna en tendens att slut i detaljbeskrivningar av slabbiga sår, brutna armar eller annat smaskigt. igår gick diskussionerna främst kring huruvida man bör, inte bör vaccinera sig mot svininfluensan. uppfattningen om hur viktig vaccinationen är var minst sagt delad.

mamma vägrar låta mig slippa sprutan, som tydligen har en del biverkningar. igår var jag fast besluten om att vägra - idag är jag velig. tydligen är det ungdomar som är mest utsatta förutom redan sjuka & svaga. om man överför dödsantalet av ungdomar i australien på sveriges befolkning så är det 150 ungdomar som kommer att dö av svininfluensan i år. man vill ju helst inte vara en av dem !

jag måste, även om jag skulle fatta beslutet att inte ta sprutan, berömma det system som landstingen arrangerat för att på bästa möjliga sätt vaccinera så många som möjligt. tydligen så behöver 70% vaccineras för att viruset ska dö ut. jag tror att det är en bit kvar, men med ett effektivt vaccinationssystem och om vaccinet inte fortsätter att ta slut så kan det nog hinnas med en hel del.

trots bra statistik och chansen att få slippa många veckors tung sjukdom så är jag ändå skeptisk. den här hysterin som brutit ut kring svininfluensan är för mig galen & upptrissad. varje år kommer en ny influensa och den tar kål på folk oavsett. även om nu denna versionen verkar vara aningen mer aggressiv så tror jag nog att namnet är det som skrämmer.

hur jag än vrider och vänder på myntet så blir det oavsett ett i-landsproblem. väljer jag att vaccinera mig roffar jag åt mig av förmånerna av att vara en västvärldsbo och tar jag det inte är jag en bortskämd västvärldsbrat som gnäller på bieffekter, och därför avstår en fantastisk förmån, medan andra bara kan drömma om mina privilegier och därmed kanske dör.

om mamma får bestämma har jag en öm arm i två dygn men slipper tre veckors sjukdom och en eventuell tidig död. jag är nog lite propagerad av min hypade släkt. men morbror sa en sak: man vaccinerar sig inte bara för sin egen skull, utan också för sina medmänniskor. blir inte jag sjuk, är sannolikheten att någon annan skulle bli det också mindre.

jag tror det är klubbat: jag ska ta svininfluensevaccinet, du med !!!!

m.