2009-05-22

för er som inte visste så har jag en tvillingbror. han är inte en "mini-me" och vi påminner inte ens lite om varann. ibland får jag dåligt samvete för att jag föddes först, och därmed gav honom hjärnskador för att han inte fick komma ut tillräckligt snabbt. faktum är att jag ofta undrar vad som gått fel - för stundtals han är så jävla missanpassad att man får ont i magen.

jag känner ingen annan som är så oansvarig som honom, ingen annan som har så hettsigt humör, och som ställer till med så mycket skit för sig själv. jag känner ingen annan som kan använda 15 svordomar på samma gång och ändå få det att bli en mening och inte bara ett hysteriskt gapande. jag känner inte heller någon som haft 7 bilar på sex månader och som är så sjukt jävla lat som min bror.

jag är medveten om de mognadsskillnader som existerar mellan tjejer & killar - men varför i helvete är det bara min bror av alla killar i samma ålder som beter sig som en femåring ? trots att jag hatar hans omogna och vårdslösa beteende så måste jag älska honom, han är ju min bror.

väx upp lillebror - ingen orkar med vad du ständigt utsätter dig själv, och alla andra för ! 

orolig syster.