2009-05-01

igår firades valborgsmässoafton - eller som jag så fint valt att kalla denna "högtid", fjortisarnasafton. vart man än under denna dag i världen sig vänder så hör man hystriskt fnitter och känner doften av 2,25 cider. jag, när jag var sådär 13-14 år passade också på att ta mig en titt i mamma o pappas barskåp, och mitt mål var också denna kväll att få hångla på stranden med någon cool moppekille som just kommit i målbrottet. men de dagarna är förbi, i alla fall i den benämningen att supa sig full på 2,25 cider, för att sen bli hämtad av fältgruppen med en ajbaja- utskällning i bagaget.

för min del så spenderades gårdagen med killarna, v och t. då kvällen först bjöd på kinamat på lotus. därefter traskade vi hem till ted. jag barfota eftersom att mina 9 cm klackar hade fläkt upp mina tår så att jag blödde om fötterna. alla ni styltvana - håll flabben. för klackar är inte min grej. men jag gjorde en kraftansträngning eftersom att jag i mina nya klackar får otroligt snygga ben. att jag sedan stod ut i 1 timme och en kvart uppskattningsvis hör inte riktigt hit, tycker jag.

kvällen kom sen att fortsätta hos wallon's där snygga fröken mikaela wallon hade glada vänner på besök. timmarna gick, och vi var invirade i filtar för att inte förfrysa känsliga delar, så som tår och dylikt. när klockan närmade sig midnatt makade vi på vara stora rumpor och traskade iväg på fest. kvällen blev inte särskilt lång och vi gick därefter hem till lundborgs för att sova, jag i min älskade rasmus säng. 

men nu tror ni säkert att äventyret här går mot sitt slut - där har ni fel ! för en viktig detalj är att ted, som ville vara snäll och bära mig när fötterna inte längre var hela, lyckades med att tappa mig på vägen. så nu sitter jag här dagen efter med en fruktansvärd huvudvärk som faktiskt inte har med bakfylla att göra. ted som är en av mina bästa vänner, och som jag känner största förtroende för i vanliga fall, har i onyktert tillstånd förbrukat detta förtroende. han är inte längre betrodd att konka runt på mig i natten. att sätta sig på ett räcke med en nästan 60 kilos klump på ryggen är inte något av det smartaste han gjort - eftersom att vi blev baktunga då jag kom utanför räcket, och vi båda damp i backen. resultatet av denna händelse blev som jag sa huvudvärk, vi båda fick se stjärnor och jag har en jättebula i tinningen, samt gräsfläckar på min klänning. men som en god vän till mig brukar säga, (kanye west, känner honom mycket väl - underbar människa) "that that don't kill me - can only make me stronger". så med dessa väl valda ord tackar jag för mig, och önskar er alla en trevlig första maj. jag ska demonstrera för att det blir åldersgräns på valborg - och inte ens när man är 19 år det säkert att man är mogen för att rumla omkring denna natt. men god fortsättning på er mina vänner.

m.