2009-03-19

ni som känner mig vet hur jag är, alltid glad (nästan i alla fall), pratig, högljudd och för det mesta överallt. idag insåg jag att mitt hyperaktiva beteende sakta men säkert dödar mig så smått. eller alltså, det hela kommer som små impulser, ena sekunden är jag nuts, andra sekunden gäspar jag stort och ögonen vattnar sig av trötthet - och detta växelbeteende inom loppet av 15-20 minuter. till mina vänners fördel är det kanske bra, eftersom att de hinner pusta ut - men jag börjar också fatta varför mitt ständiga deckande uppenbarat sig - det hela är helt enkelt självförvållat !

m.