catch me if you can

2009-06-09

klockan är snart sen eftermiddag och hittills har dagen bara gått åt till att sega. det har ätits både frukost och lunch i sängen och jag börjar känna mig riktigt jäst och degig. den första halvan av första säsongen SATC är avklarad och jag känner att jag har en hel del att göra om hela serien ska avverkas innan jobbet börjar nästa vecka. jag menar, när jag väl är en hårt arbetade kvinna från och med den 15e, duger det inte med långa uppesittarkvällar.

rummet ser ut som om nord korea nyligen varit här och släppt en atombomb. antar att resten av dagen kommer att bestå i att rensa upp här och köra några maskiner tvätt. faktum är att det inte känns som sommarlov. jag har varit så inställd på att det snart skulle bli sol, värme och sköna dagar att jag nu när jag tagit mig samman inser att jag måste börja göra upp min egna rutiner och hitta en vardag - jag måste hitta mig själv i mitt nya liv, och därmed inte ägna dagarna åt ingenting.

jag tror att bloggen kommer vara till stor hjälp. jag kommer kunna ventillera, och resonera mig fram till bra val. just nu lever jag i någon mellanvärld. jag kan inte riktigt än ta tag i mitt liv, inte förrän jag vet hur det blir med stockholm. det känns lite drygt att jag måste vänta på resultatet och sen därefter bestämma hur det ska bli med min framtid. jag börjar känna stress och är väldigt otålig; pengar, bostad och allting annat - hur ska jag lyckas lösa detta om jag nu kommer in ?

drabbades av en såndär mentalbaksmälla dagarna efter min student. allting bara rasade samman och jag blev så jädra ynklig, sentimental och visste varken ut eller in. men jag har åter fått fötterna på jorden och det känns otroligt skönt. jag hatar att inte riktigt veta vart jag har mig själv och jag blir mörkrädd när jag är så otroligt deppig att ingenting hjälper. nu har jag siktet på nya mål och jag är så otroligt taggad på att slåss mot verkligheten för att lyckas. det finns inte längre några skyddsnät och inte heller någraenkla shortcuts - nu får det bära eller brista ! för att vinna måste man våga chansa och jag, mina vänner, ska chansa och satsa så in i. jag hoppas ni vill fortsätta vara med mig, och dela glädje och sorg - för faktiskt detta är en ny början och jädrar vilket äventyr det ska bli !

up up and away !

m.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Har kännt lite likadant nu de sanaste dagarna.. "Vad tusan händer nu liksom?" Jag vet ju iofs fortfarande inte men det löser sig väl..

Pratade med Rasmus och han kunde ju inte denna veckan då det kanske får bli någon kvällsaktivitet nästa vecka eftersom du och jag jobbar! Kraam på dig..

2009-06-09 @ 17:28:55
URL: http://hannasegen.webblogg.se/
Postat av: Lina

Det är en helt ny början! Tänk att du kan skapa precis det du vill va i. Men jag vet känslan om ovissheten..



Kolla in den här skolan, http://www.strombackfolkhogskola.se, fick tipset om den, verkar hur bra som helst! Kanske min framtid för en stund iaf.. ;)

2009-06-10 @ 11:37:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0