2009-08-04

hur många håller med om att boy- banden faktiskt var den gruppkonstellationen som präglade 90-talet ? hur många kan vi inte per kommando rapa upp ? backstreet boys, westlife, boyzone, n'sync, blue, hanson & så vidare. hur många svenska det finns att fylla ut litsan med är jag inte så säker på, men josefin crafoords blogg är alltid en insperationskälla. på en tämligen vild gårdsfest poserar hon med en  för mig helt okänd tobias kagelind - som hör och häpna, varit en del i trion consoul - ett svenskt boy- band. & egentligen finns det inget särskilt specktakulärt över det här, upptäckten är förvånansvärt ointressant - men ändå !

på youtube går det inte att hitta några större mängder material och deras cover på eye of the tiger, förkunnar om en relativt kort karriär prestationsmässigt. men inte helt oväntat har videon karaktär & framkallar absoluta fnitterattacker. att sverige, genom tiderna, inte spottat fram boy- bands är för mig inte något mysterium. men trots ironin, lever spektaklet, consoul, garanterat upp till kriterierna för att vara ett pojkband: de består av en grupp, det vill säga fler än två, av en yngre publik framstår de säkert som sockersöta, musikmaterialet är lättlyssnat och med en hel del spröda gossröst- solon. movsen tycks vara deras starkare sida. trots ett ganska fattigt koncept har de nog satt tonårshjärtan i brand.

då allt detta är mina egna speckulationer, fortsätter jag med glädje att dissikera vad jag under eftermiddagen upptäckt. jag har formulerat en hypotes över varför jag tror att consoul inte blev ett band med visioner att erövra pop- världen och den lyder som följer: att consoul för en 90talare är ett helt okänt kapitel, kan ju bara betyda en sak - fiasko. vad som då lett till detta nederlag tror jag bara beror på en enda sak: att framgången fick ett tidigt slut innan den hann blomstra måste ha berott på den självklara miss att använda redan existerande material - eye of the tiger, pojkar ? give me a break !!!!

m.