2009-04-27

varför är vi människor så dömande, oavsett ålder ? det är lustigt hur vi har uppfattningar, och tankar som egentligen inte är särskilt sunda. men våra hjärnor är så fruktansvärt proppade med sådant som tycks vara normer, att allt det som avviker därför måste påpekas. dessutom tycks de yngre genartionerna växa upp med en allt hårdare verklighet. det är läskigt hur barn, jaa - till och med dagisbarn, utan hänsyn till andra slänger ur sig sådant som minst sagt är oförskämt och respektlöst.

i alla fall så när jag gick hem från skolan, blev jag omkörd av två killar på cykel. den ena av dem var storleken större - inte fet, men aningen överviktig. de stannade en bit längre fram, på cykelbanan - men fortsatte strax att trampa iväg. när de var i höjd med dagiset, och jag var tätt bakom dem - hörde jag något riktigt sjukt. en av ungarna bakom staketet hojtade "hej tjockis". jag var helt chockad - hade jag hört rätt ? oprovocerat börjar en unge på 4-5 år skrika tjockis, och kompisarna var inte långt efter med att haka på. ett gäng på 5 dagisungar sprang i karavan längs staketet och alla ropade "hej tjockis" de båda killarna på cykel stannade, och därefter började dispyten.

killarna på cykel var betydligt äldre, och jag när jag såhär i efterhand tänker på hela situationen förstår jag inte hur dagisungarna ens vågade att säga något sådant. aningen skamsen tänker jag på händelsen, och skäms för att jag tänkt liknande tankar om killen på cykel. man kan tycka, det är min uppfattning - men det är inte okej att såra någon annan. det finns en hel vetenskap om hur ohälsosamt det är med övervikt, men jag vet inte vilka orsaker som ligger till grund för killens utseende, hur kan jag då vara så snabb med att döma ?

jag är fortfarande chockad över hur småttningar bara kunde häva ur sig en kommentar på det sättet. men jag förstår också att klimatet på dagis och i skolor blir allt tuffare. mobbing och utfrysning, av diverse skäl sker hela tiden. vi tycks inte kunna bekämpa den, och det skrämmer mig. är vi människor så trångsynta och hjärntvättade att vi inte länge kan se det fina i varje individ ? har samhället istället kategoriserats, och vi stämplas allt tidigare till att ses som särskilda typer och inte för de vi verkligen är ?

samtidigt som jag känner mig så fruktansvärt skamsen för att jag tyckte som dagisungarna så ville jag bara kasta mig över stängslet och ge dem varsett kokt stryk. jag antar att skillanden är att jag vet vad som är rätt, och fel - men jag förbannar mig över att dagisbarnen lär sig skillnande på bekostnad av någon annan. jag antar nämligen att det en dag kommer att smälla tillbaka och de kommer att få lära sig skillanden mellan tanke och handling, men som sagt - då har det förmodligen hunnits med att såra en hel rad med människor - och det suger !

m.