2010-08-25

successivt börjar mina färdigheter för det där med kaffekonst att arta sig- sakta men säkert. och det slog mig idag, när jag och en kund pratade om det, it's all about; fingertoppskänsla.

hösten kommer att innehålla två dagars barristautbildning och det finns inget mer som jag ser framemot just nu. jo: (!)
-flytten
-en eventuell spontansemester, inte så långt iväg. jag behöver det !
-och julen

i alla fall tänker jag mig att jag ska göra ett besök på biblioteket imorgon. jag har nämligen tänkt mig att jag ska fördjupa mig i kaffehistoriken: uppifrån och ner, innifrån och ut. jag vill lära mig allt !

jag tror aldrig att man blir mogen nog för att dricka kaffe. kanske för att jag fortfarande känner mig omogen, men jag känner bara att det finns så otroligt mycket att lära sig att det egentligen bara är fantasin som sätter gränser. det finns fler sätt att uppleva kaffe på än det finns människor på jorden. varje kopp är unik och därför tror jag att det inte går att bli mogen i sitt kaffedrickande ! jag kan ha fel. en sak har jag dock upptäckt och det är att mina smaklökar har vuxit ikapp mig.

det kanske har med mitt jobb att göra, men nu kan jag uppskatta en kopp kaffe på ett helt annat sätt än vad jag har gjort förut. jag kan skymta nyanser, möjligtvis urskilja dofter och smaker och jag har definitivt, för en tid, hittat mitt sätt att dricka kaffe. jag dricker det: dubbel espresso med hett vatten (americano) och lite varm, men inte skummad mjölk. jag inbillar mig att jag genom detta meck kan få ut allt det som min hjärna ännu kan uppfatta om kaffe. jag börjar bli sådär dryg- men kaffe, det är som vara riktigt kär, det är passion !

m.