2009-11-09

jag satt nöjd med en skål fruktsallad och hånade tjockisarna i biggest looser på deras första invägning. jag får ångest av feta människor, jag tycker som fru anka; att tjocka människor är själviska och min största mardröm är att bli orubblig, pustande och fet.

jag är tacksam för att jag slipper en knasig ämnesomsättning, verkligen tacksam. och jag skulle säkert inte vara lika kaxig om jag hade det tuffare att hålla koll på min vikt. men det finns faktiskt gränser. att äta sig så fet så att man inte kan ta sig från sängen, då kan det inte vara annat än självförvållat.

just nu går jag igenom en period i mitt liv där jag inte kan gå förbi en spegel utan att knipa mig själv på magen, höfterna eller något liknande. det kanske är töntigt att kalla det min storhetstid, men jag saknar tiden då jag var vältrimmad. men nu, nu är det färdigt med snack och ingen verkstad. på torsdag efter skolan ska jag kila om gymmet vid skolan och kolla vad som gäller för medlemskap.

just nu är träning lockande, men jag vet hur jag kommer vara om några veckor. jag kommer tappa lusten och inte alls vara motiverad om jag inte hittar tid för att göra träningen till en del av det vardagliga. jag ska därför satsa på att i anslutning till skolan spendera tid på gymmet. det låter väl smart ? förövrigt hade det varit kul med sällskap, är du sugen - säg till !

nu ska jag fortsätta titta på fotbollsgalan med baby, och minnas alla glada, fina fotbollsminnen jag har.

m.