välkommen till service- branschen och så var det där med att längta till sommaren

2011-03-14

när normala människor jobbar, då kan jag vara ledig. när normala människor vill vara lediga, då måste jag jobba. det är så servicebranschen rullar. jag är kluven. mest av allt älskar jag det, stundom kräks jag på det.

jag menar, det är tämligen frustrerande att stanna inne sina lediga dagar i enda och sträckse meningslösa serier, endast för att vädret inte tillåter något annat. och när det väl är väder värt att ta del av, ligger alla svenssons på playa del falsterbo-solkust och gottar sig, och när magen kurrar måste jag springa mig svettig mellan kassa, kaffemaskin och diskrum. anyhow, that's life.

även om jag mer än gärna också hade tillbringat vår så kallade "högsäsong" på en vit sandstrand mellan världsvana parasollägare, fläkandes, med sina baden-baden stolar, så gillar jag ändå trycket. jag gillar att vara det där leendet som turisterna, förhoppningsvis, minns från sin semester. därför är det inte hela världen att jag inte har samma möjlighet att ta del av sommaren på samma sätt som många andra jag känner.

jag ser fram emot sommar '11' något fruktansvärt. inte minst för att jag, mestadels av sommaren, kommer att få slita som ett djur, och göra det som jag faktiskt trivs så bra med. men det kommer också innebära mina första egenbestämda och välförtjänta semester. ja, jag behöver inte vara igång hela sommaren med jobb, och det känns så härligt. förhoppningsvis har jag valt sommarens tre mest solsäkra veckor att vara ledig, och om inte, tänker jag ta en sista-minuten anywhere in the world sista veckan för att åtminstone få lite solkyssta kinder.

jag har nog sagt det någon gång förut att jag gillar hösten för att den förkunnar om någon slags förnyelse och förhoppning om att något ska bli bättre. allting börjar liksom om på hösten, mer eller mindre. sommaren då, vad innebär den ?

jag blir alltid kär på sommaren. det behöver inte alltid innebära i en person. nu är jag ju redan kär i den mest underbara, men ni vet... känslan och pirret av nykläckta och flygsugna fjärilar sprider sig i magen. man vill varken stanna eller sitta still för länge på samma ställe. livet är som en dans, och varje kväll solen går ner, vet man att det snart gryr en ny dag, lika underbar som den som just försvunnit ner bakom horisontens ridå. det tar liksom aldrig slut. allting är så meningsfullt utan att egentligen inneha någon särskild mening. det är bara härligt att vara vid liv.

så inte minst, för att det idag har varit aprilväder, trots att det bara är mars, kan jag inte låta bli att längta lite extra. längta till soliga dagar som bli ljumma kvällar. dagarna med vännerna som varvas med intensiva dagar på jobbet. det ska bli så underbart att få känna solens värme igen. kom igen ! be för en solsäker sommar, det behövs efter den här vintern. eller hur ?

m.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0