kattungar, inte bara gulliga och gosiga !
2010-07-06
att ha katter är säkert inte jämförbart med att ha småbarn. småbarn lär ju kräva enorma mängder mer tid, men jag kan meddela att katter också kräver ganska mycket. oskar och sessan, mamma och pappas katter som är typ fyra eller fem månader gamla är seriöst det värsta jag varit med om. jag älskar katter och har varit uppvuxen med katter. jag trivs otroligt bra tillsammans med katter och tänker mig själv att jag någon gång i livet kommer skaffa egna lurviga kisar att gosa med.
kattungar är busiga, det vet väl alla, men oskar och sessan är extremt busiga, tycker jag ! kanske beror det på, att de på nätterna, sover i ett eget rum och under dagarna också är instängda. jag tycker lite synd om dem, men det är enda lösningen. när vi är hemma måste vi passa dem konstant. det biter i allt, hoppar och klöser. om det skulle vara helt själva, med tillgång till hela huset skulle de kunna skada sig illa. så fort de små liven mognat och lugnat sig lite ska de få springa i hela huset, även när de är själva.
när de inte är busiga är de väldigt kelna och sånt gillar vi. de vill gosa hela tiden och ger sig inte i första taget. de ska hela tiden vara med och helst vill de ligga på en och med nos mot näsa typ. något som jag dock har tröttnat på är det ständiga hoppandet och med alla klorna utfällda. för bara en liten stund sen tog oskar ett jättehopp från golvet upp på ryggstödet på en stol som jag satt på. han fick inte riktigt grepp om stolen utan när han började glida satte han klorna i min rygg i ett desperat försök att hålla sig kvar. min stackars solbrända rygg dog av smärta.
sessan och jag har också gått igenom en liknande dust, men då var jag iklädd endast bikini och ja, hon satt verkligen fast i låret på mig. katter behöver sina klor, men jag hade bara önskat att de kunde tagga ner på klösandet och skona mig och rasmus från allt sånt. det ser fan ut som om vi mår dåligt och karvar i oss själva med rakblad. jag hoppas att de små liven tänker lugna sig snart - annars blir det kattpensionat nästa gång mamma och pappa åker iväg !
m.
att ha katter är säkert inte jämförbart med att ha småbarn. småbarn lär ju kräva enorma mängder mer tid, men jag kan meddela att katter också kräver ganska mycket. oskar och sessan, mamma och pappas katter som är typ fyra eller fem månader gamla är seriöst det värsta jag varit med om. jag älskar katter och har varit uppvuxen med katter. jag trivs otroligt bra tillsammans med katter och tänker mig själv att jag någon gång i livet kommer skaffa egna lurviga kisar att gosa med.
kattungar är busiga, det vet väl alla, men oskar och sessan är extremt busiga, tycker jag ! kanske beror det på, att de på nätterna, sover i ett eget rum och under dagarna också är instängda. jag tycker lite synd om dem, men det är enda lösningen. när vi är hemma måste vi passa dem konstant. det biter i allt, hoppar och klöser. om det skulle vara helt själva, med tillgång till hela huset skulle de kunna skada sig illa. så fort de små liven mognat och lugnat sig lite ska de få springa i hela huset, även när de är själva.
när de inte är busiga är de väldigt kelna och sånt gillar vi. de vill gosa hela tiden och ger sig inte i första taget. de ska hela tiden vara med och helst vill de ligga på en och med nos mot näsa typ. något som jag dock har tröttnat på är det ständiga hoppandet och med alla klorna utfällda. för bara en liten stund sen tog oskar ett jättehopp från golvet upp på ryggstödet på en stol som jag satt på. han fick inte riktigt grepp om stolen utan när han började glida satte han klorna i min rygg i ett desperat försök att hålla sig kvar. min stackars solbrända rygg dog av smärta.
sessan och jag har också gått igenom en liknande dust, men då var jag iklädd endast bikini och ja, hon satt verkligen fast i låret på mig. katter behöver sina klor, men jag hade bara önskat att de kunde tagga ner på klösandet och skona mig och rasmus från allt sånt. det ser fan ut som om vi mår dåligt och karvar i oss själva med rakblad. jag hoppas att de små liven tänker lugna sig snart - annars blir det kattpensionat nästa gång mamma och pappa åker iväg !
m.
Kommentarer
Postat av: Svärmoor
Det känns nästan som Truls varit (och är) rena drömmen när man läser din blogg :-). (Har du sett mitt mail från i går?) Kram
Trackback
