i väntan på domedagen

2009-11-15

vaccination klarades av igår. jag kom lindringt undan när det gäller biverkningar. en öm arm, och muskelvärk under kvällen & natten - men annars har jag faktiskt mått prima. har känt mig allmänt trött och hängig idag, men annars är jag fullt fungerande.

åkte med rasmus, för att hålla handen, när det var hans tur idag. tuffingen skulle inte under några som helst omständigheter sitta och vila den kvarten som vaccinationspersonalen rådde alla till att göra. onödigt tyckte han, gnällig var jag som tar sådant på största allvar när jag inte själv riktigt vet hur jag ska bära mig åt.

tydligen så ger bara vaccinet ett 90%igt skydd - men det ska nog mycket till och en förbenad otur om man ska drabbas utav svinis trots att man vaccinerat sig. reklamen på spotify har i alla fall satt sina spår i min hjärna och jag kan inget annat än att ta allt som har med influensan att göra på största allvar. hela tiden ekar argumentet om att trots att man är frisk som en nötkärna (eller som ted tycker: ärthjärna) så kan man faktiskt ha oturen att drabbas hårt.

när jag och rasmus stod i kön på strandbaden i väntan på ralles spruta så slog det mig... hela det här spektaklet känns som om det var på film. tycker inte ni också det ? jorden tampas med en ny epidemi av en influensa som faktiskt dödar folk. vart den nya influensan kommer ifrån vet man inte riktigt - men den är ett hot mot mänskligheten. till och från tycks människor drabbas av panik och regeringar ser till att vaccinera så många som möjligt.

jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan, men det känns som att vi kontrolleras så otroligt hårt. vi slås hela tiden av vågor av samvetskval att vi är dåliga medborgare om vi inte vaccinerar oss. jag har bestämt mig för att inte vara ett optimalt välfärdspretto som motsätter mig alla de fina privilegier som jag faktiskt blir erbjuden. jag är tacksam för att det finns möjligheter för mig att skydda mig, sådant som många andra bara kan drömma om. men i alla fall så känns hela den här hypen som om den lika gärna kunde vara tagen ur en sifi-film.

alla fiktiva filmer om världens undergång känns inte så jäkla långt borta ändå. jag vet inte om det är jag som är otroligt lättpåverkad som skräms av en influensavaccinering, men just nu känns det som att klimathot, sjukgomdepedemier och dessutom en ekonomiskkris faktiskt skulle kunna leda till en undergång... är jag dramatisk ?

m.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0