2009-04-23

jag är verkligen all by myself och jag hatar det. ingen mamma, ingen pappa, och ingen bror. hur ska jag lyckas somna i den här tystnaden. antar att jag är en sällskapssjuk människa - ensamlivet är verkligen ingenting för mig. skulle såååå behöva ha en rasmus att krypa ner i sängen med nu. en som bara med en pannpuss och en klapp på kinden kunde få läskiga skuggor och äcklig tystnad att bara försvinna direkt. just nu står han i kö på apoteket, eller så sitter han möjligtvis på cykeln på väg hem för att göra mig lugn igen - but still, jag hatar att vara ensam!

m.